Fy fan!
Jag tar upp en gammal vän, eremit som man blitt. El bloggo, instanto loggo. Blyertsallergi, dagbokspärmar på vid gavel.
Har avslutat en kort semester, en fin semester, och sitter här och halvtror, inte...
För, vid vår heliga fader/moder, tillbad inte min dotter dig och serverades toalett? Hon bad om en glasskylt vid nästa gathörn och tadaaa! Jodå, the almighty slog till igen. O drev med henne, hon skulle sluta be om petitesser... Be förrfan tyckte jag. Svarar hen på dina böner så har du ju en bra kontakt där.
Religiösa har det där fisljumma leendet på läpparna. Som att de vet något vi andra missat. Deras böner blir nog besvarade för jämnan.
Jag bad själv ikväll... Bad om att 2 skulle sluta slå 1 (det här sker antalet gånger om dagen). I ett lugn kom han faktiskt och bad om ursäkt, självmant. TRO! Jag bad igår om att min plånbok som försvann någonstans mellan Odense och Söderköping skulle hoppa ut från sin gömma och att en vänlig själ någonstans skulle ringa och vilja lämna tillbaka den... idag ringde det. TRO! Jag bad om en fin kväll tillsammans och en ängels tålamod, ja det gick ganska bra, halvtro! Tills vi skulle starta kvällbestyren och en tandborste ledde till utbrott, slagsmål och osämja. - Jag är hungrig! Säger han som absolut var proppmätt vid middagen. Tålmodig moder - Ja då tar vi lite filmjölk i glas då, tandborsten var ju klar! (lite klump i magen). Rena nöjda barn förutom minst som totalbryter ihop eftersom vällingen väntade på filmjölken. Upp för trappen, av med kläderna, välj böcker, kissa, mata. Vänta nu.... jag mår skit... urinvägarna, igen!! (ca 3-4 gånger per månad). En bok tvingar jag mig igenom för att barnen ska komma till ro. Sätter på en cd-bok så de stora kan komma till ro. Vilket en utav dem inte bryr sig om. Och minst ränner runt och ockuperar alla sängar samtidigt. Får NOG och lyfter till slut upp mr trots a lot i sin säng. Inte. Jag lyfter upp honom och slår i hans ben på sängen så han skriker. Och lite tröst är på sin plats. Medan jag håller på att kissa ner mig.
Liten gris och jag tar plats i egen säng för nattning. Men han som höll på att somna i soffan kl18 har kommit in i andra andningen och tultar omkring. Glider hela tiden ut mot kanterna och försöker klättra ner. Jag sväljer ångestkänslan i magen, nu askissnödig precis hela tiden. Efter ca 20 min hittar han ro.
Och var var du min gud nu då?!
Amen
