Lilla limpskiva

4 små barn och 1 liten mamma.

8 år och kliver upp själv. Sköter det mesta själv.

6 år och kliver upp med hjälp. Klär sig med guidning, ibland påklädning. Behöver karta och kompass.

2,5 år och behöver hjälp med allt, vägrar dock hjälp.

Snart 2 månader och liten och hjälplös och kinkig.

Vaknar i ljuvlig lukt av spädbajs. Behöver kissa och duscha. Spädis sover gott och får vänta lite. Hur lämna spädgrisen med 2,5-åringen i närheten? 6-åring till hjälp. Men 6 är okissad och oklädd så guidar det klart först. Sen kissar och duschar jag. Sen fångar jag 2,5 innan hans kissblöja är överallt. Klär honom i samma andetag. Men då blev klockan frukost så sätter 8 6 och 2,5 vid bordet med yoghurt och flingor i olika mönster, allt enl 2,5 år gammal nazists regler.

2 månader har vaknat och är lite missnöjd över bajsblöja så gör i ordning henne. Sätter mig själv och hinner äta ett par tuggor flingor innan 2 mån protesterar högljutt. Får snutt. Ser på skogaholmslimpan som flinar hånfullt tillbaka. Dräller i mig resten av flingorna och ska kasta mig över brödet när 2 mån skriker för att blöjan är obekväm igen. 2,5 är klar och röjer köket i kladdig haklapp men fångar upp och torkar i farten. Tar fram två mackor och besegrar skogaholmslimpan, mycket nöjd! Men klockan var visst tandborste, skor, jackor, frukt, väskor och skolskjuts. 2 mån skriker missnöjt. Borstar alla. Guidar högljutt över skriket så 8 och 6 blir klara. Ammar och passar på taxin och vaktar 2,5 som gärna  drar.

Nä som varannan gång kommer ingen taxi. Gör i ordning mig själv och 2 mån. Blickar över det välfyllda frukostbordet som borde vara i kylen och ser mina mackor ligga där torra. Nä de får vänta.
Spänner fast de små och skjutsar till skola och dagis. Nu är det lugna gatan! Hej mackor och kaffe! Kommer hem. 2 mån missnöjd, i ungefär en timme.

Ca 10.30 får lilla mamma sin älskade lilla limpa! Den var dock torr och lite tråkig vid det här laget.

Godmorgon!

Gud i himmelen...

Fy fan!

Jag tar upp en gammal vän, eremit som man blitt. El bloggo, instanto loggo. Blyertsallergi, dagbokspärmar på vid gavel.

Har avslutat en kort semester, en fin semester, och sitter här och halvtror, inte...
För, vid vår heliga fader/moder, tillbad inte min dotter dig och serverades toalett? Hon bad om en glasskylt vid nästa gathörn och tadaaa! Jodå, the almighty slog till igen. O drev med henne, hon skulle sluta be om petitesser... Be förrfan tyckte jag. Svarar hen på dina böner så har du ju en bra kontakt där.

Religiösa har det där fisljumma leendet på läpparna. Som att de vet något vi andra missat. Deras böner blir nog besvarade för jämnan.

Jag bad själv ikväll... Bad om att 2 skulle sluta slå 1 (det här sker antalet gånger om dagen). I ett lugn kom han faktiskt och bad om ursäkt, självmant. TRO! Jag bad igår om att min plånbok som försvann någonstans mellan Odense och Söderköping skulle hoppa ut från sin gömma och att en vänlig själ någonstans skulle ringa och vilja lämna tillbaka den... idag ringde det. TRO! Jag bad om en fin kväll tillsammans och en ängels tålamod, ja det gick ganska bra, halvtro! Tills vi skulle starta kvällbestyren och en tandborste ledde till utbrott, slagsmål och osämja. - Jag är hungrig! Säger han som absolut var proppmätt vid middagen. Tålmodig moder - Ja då tar vi lite filmjölk i glas då, tandborsten var ju klar! (lite klump i magen). Rena nöjda barn förutom minst som totalbryter ihop eftersom vällingen väntade på filmjölken. Upp för trappen, av med kläderna, välj böcker, kissa, mata. Vänta nu.... jag mår skit... urinvägarna, igen!! (ca 3-4 gånger per månad). En bok tvingar jag mig igenom för att barnen ska komma till ro. Sätter på en cd-bok så de stora kan komma till ro. Vilket en utav dem inte bryr sig om. Och minst ränner runt och ockuperar alla sängar samtidigt. Får NOG och lyfter till slut upp mr trots a lot i sin säng. Inte. Jag lyfter upp honom och slår i hans ben på sängen så han skriker. Och lite tröst är på sin plats. Medan jag håller på att kissa ner mig.

Liten gris och jag tar plats i egen säng för nattning. Men han som höll på att somna i soffan kl18 har kommit in i andra andningen och tultar omkring. Glider hela tiden ut mot kanterna och försöker klättra ner. Jag sväljer ångestkänslan i magen, nu askissnödig precis hela tiden. Efter ca 20 min hittar han ro.

Och var var du min gud nu då?!

Amen

Omval

Tradition säger ni. Kultur säger ni. Svenskt säger ni.

Tradition som är föränderlig. Som i alla tider förändrats. När våra föräldrar var små sa deras föräldrar kanske så. Behålla traditionerna. För 100 år sedan kom det också nya traditioner. Ungdomen slogs för nya tankesätt. Hela tiden har traditioner förändrats. Nya normer föder idéer.  Idéerna blir traditioner.

Kultur som är föränderlig. Som följer samhällets svängningar. Som berättar var vi är och var vi varit. Som både släpar med historia och ser var vi är idag. Vi är kulturen.

Sverige. Som har som tradition att vara i ständig förändring. Som vill göra rätt för sig och lära sig av sina misstag. Vår kultur är vårt rörliga samhälle, gammalt och nytt, låta alla ta del. Se den lilla och våga konkurrera med den stora.

Stolthet säger ni. Men ni hugger er i foten. Det finns ingen stolthet i att stänga ute. Inget svenskt i att bromsa samhällets utveckling. Inga framtidsutsikter i att stå stilla.

Mod säger ni. Men var är modet nu? Att damma av en gammal tavla. Låta rädslan styra.

Jag längtar efter optimismen. Efter hoppet. Att tillsammans våga leta efter nya vägar. Göra Sverige till ledande igen.

Ni längtar efter makt och hungrar efter skuld. Ni väljer den enkla vägen. Den beprövade men ack så misslyckande vägen.

När vann hat över kärlek?

Dag 5

Damm suger.

Dammsuger ångest.

Vad vi inte ser finns inte och det vi ser är inte alltid vad vi tror.

Lömska ludd, taskiga tussar.

Fånga dagen, fånga natten, fånga sömnen om du kan!

Kalender, datum, infinn dig, finn dig själv!

Planera maten, diska faten, le vid möten.

Håll i kvasten, kirra biffen, ge på nöten!

Vi landar utan hjul och slänger ut en kudde. Så sträv är strävan men målet alltid där för lycka.

Hela havet stormar

Sedan Malin föddes för 6 år sen har jag inte sovit en hel natt, typ...

Oftast funkar det men just nu är det mellan som bestämmer våra sovtider och jag är frustrerad och arg. Precis som om han kunde påverka det själv.
Men är det till att släcka lampan och säga - Nuere natt! ? Han är inte dum liksom. Det är skitenkelt! Bara att kliva upp på natten och sen tidigt som fan och föra oväsen. Vaknar vi inte så vaknar Björn och DÅ vaknar vi!

Men jag vaknar... jämt. Flugor. Kvalster. Vattenrör.

Håller honom uppe sent. Men han vaknar lika tidigt. Och är sen kinkig på dan.

Finns heller inget morgonläge utan växeln är från 0-100 direkt. Som på en 1-åring. Höljutt skuttande intensivt. Vadfaan!

Jag önskar det fanns ett mysläge men det kallas feber och det är knappast önskvärt.

Det här är bara en av flertalet situationer då vi har "elefanten i rummet". Att inte problematisera och samtidigt lösa problem börjar bli ohållbart!

Tillägg: Frågade jeppe igen vad som gör att han inte kan sova på morgonen.
- Jag sprudlar av glädje och vill leka då! Jeppe mamma 1-0.

Men du

Ändra sig, lägga om och göra rätt. Små ord som är märkligt stora. Jag har lärt mig att sånt just stannar där, som ord. För att saker ska förändras krävs det frön som man implementerar i vardagen, i de mest självklara situationerna. Överdrifter åt en riktning för att nå kanske 1/10 av det man önskar... och då tvingas man vara någon annan än sig själv ett tag, för det är svårt att vara sig själv och samtidigt ändras.

En stor del av mig har ändrats. För jag tittar tillbaka och skäms, får dåligt samvete. För hur jag bemött min man och mina barn ibland. För att förlåta mig själv så visste jag ju inte bättre. Man kan inte vara så erfaren genom något man ännu inte erfarit. Och livet går ju vidare ändå.

Men imorgon kan jag förstå. Imorgon kan jag veta bättre. Och om jag sköter min del av avtalet så kan allas pusselbitar landa närmre varandra för att slutligen passa ihop någorlunda.  Ett okomplett pussel, ett pussel under konstant förändring. Precis som vi.

Slukhål

Dränerande utsugande

Lite till
Lite mer

Bygg ihop
Håll ihop

Stretcha huden till ett tält så allting stannar kvar därinne

Litet läckage
Stor undergång

Visaren vandrar
Eller står den stilla?

Visa mig vila
Stå vid min sida

Ge inte storm på min storm
Kväv inte orden med kväve

Fånga upp mig, se mig
Och bädda ner mig

Väck mig med kaffe och förståelse