torsdag 20 januari 2011

personlig lågkonjunktur

hej!

jag erbjuder härmed mina tjänster, läs vilka tjänster som helst (förutom de sexuella).
ligger ungefär på ett ut som vanligt men framåt ser det ut att bli minus,
jag som så förtvivlat skulle behöva stå på plus.

har sökt jobb nu och inom katergorin undersköterska borde jag kunna slå mig fram(?)
har lång erfarenhet och är utbildad samt en förhållandevis socialt kapabel person, nära till omtanke och skratt och lite för nära till känslorna för att kunna stänga av jobbet till jobbet.

kanske var jag inte alltid personalens favorit... jag står inte tyst när jag ser människor bli illa behandlade och är inte duktig på att gå i gamla fotspår om jag kan se nyare effektivare lösningar. men vårdtagarna tyckte om mig, jag har varma händer och prioriterar viktigare saker än damm på hyllan (antagligen där som en del personal ogillade en också). omvårdnad börjar med människan och slutar med dammvippa på stege.

det går sällan hand i hand, den goda hemmavaron och den goda ekonomin.
har inte mycket att klaga över nu. ungarna är sjuka och jag har inte sovit på flera nätter men tycker ändå att allt är bra, jag har valt att tycka så och då hänger den positiva vinklingen med. för såna är vi nu, den positiva familjen saarnak... tjafs och smågnabb går att skakas bort, vända ryggen till, skämtas om hakuna matata

vi borde omprioritera pengar, men vårat svängrum är lite trångt.
storhandlat skapar svettfläckar i armhålorna även om vi tjänar tusenlappar på det per månad,
hundralappar känns så svåra att lämna bort just nu.

sen så köpte jag en dinosaurie... ? en dinosaurie! den kostade 50 spänn men vadfan. jaja, det är ju barnbidraget och nu har hon fått sitt bidrag lillan, en tyrannosaurus rex. hoppas vi har råd med blöjorna sen annars blir det tindningsuppslag på lakanen.

tänker konstant på att spara, att pensionsspara, att ha en buffert, att ha ett spar för barnen. men var börjar vi? kanske skulle jag lagt undan dinosaurien på ett sparkonto?

nu ska jag betala av varenda krona på räkningar samtidigt som jag väntar på min feta inkomstkälla från försäkringskassan, dvs lägstanivå föräldrapenning eftersom jag tvingades använda en utav den som gravid.

jag har en idé försäkringskassan! kan ni inte smälla ut samma summa varje månad under ett års tid och skita i vilken förälder som är hemma?

2011, blir det året då jag börjar ha en normal inkomst eller året då jag måste flytta ut till en koja i skogen och leva på kottar? den som lever får se...

dagens ljumma vind: marken är bar, jippie! och vi är rätt glada, jippie! jag är fattig som en kyrkråtta, jippie!

( kommer vara med i ett reportage i vi föräldrar snartens, så håll ögonen öppna).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar