måndag 2 juni 2014

Svarta moln

Att de flesta bär på en sorg eller två är ju vida känt... då menar jag inte att man önskade att man burit en annan klänning på examensbilden i femman! Nä jag menar de "riktiga" sorgerna. De som förföljer en och som man borde lösa ellet bearbeta. En del saker går inte heller att lösa, kanske inte idag, kanske aldrig.

Jag funderar på att lösgöra mina sorger här och nu och hoppas att världen tar emot dem med fördomsfria ögon. Here we go...

Sorg 1. Min ständigt aktuella sorg är att min man har arbetstider och lokalisationer som gör att jag, trots ett vid närvaro rätt jämställt förhållande, känner mig rätt ensam och övergiven stor del av tiden. Och tiden tillsammans känns som en väntan på att bli ensam igen, istället för tvärtom! Kämpiga dagar med utvecklande barn, trots, skrik och sömnbrist. Bokade tider, lösningar, kalendern, födelsedagar, väx i väx upp väx ur. Allt sånt faller naturligen på mig. Och jag har mild damp. För mig är klockan tider datum namn planering osv en flytande massa av måsten som ska sorteras in i fack av viktigt/mindre viktigt. Sluar inte sällan i ett sammanbrott ca 1 gång/månad. Och det ändras inte riktigt än. För Olle älskar sitt jobb och jag älskar Olle. Och hans inkomst håller oss vid ytan tills jag har jobb.

Sorg 2. I samband med att jag fick mitt andra barn var jag ordentligt sänkt. Och jag var ju ensam en del i vanlig ordning. Jag kan inte riktigt minnas den här tiden mer än som ett moln av ilska sorg och uppgivenhet. Skammen i att inte vara strålande lycklig,  samvetet att inte orka vara riktigt närvarande och glad med stortjejen som då var 2. Tålamodet på semester, fly hemmet själv när mannen äntligen var hemma. Inneboende ilskan mot mannen för att det var "hans fel", han som var borta, han som lämnade mig med barnen när jag inte orkade, han som sådde mitt dåliga samvete och vattnade med ångest. En cirkel av sorg.

Alltså kan man säga att mycket jobbigt är kopplat till mannens arbetssituation. Men idag kan jag hantera allt bättre och jag har lättare att njuta där jag är och släppa på fixa idéer och dammråttor.

In fact; Nu blir det lite skrot-nisse med de äldsta medan den yngre vilar :-)

2 stenar härmed fällda...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar