Säg det med ord och låt tonerna vila...
Det är inget som ändrats mer än styrkan att vara svag. Allt är precis som vanligt trots att jag blir mera jag. Jag snörper åt runt det som kräver och väjer mig för varje slag. Jag behöver att få vara och bli styrkt med varje dag.
Så lyssnar jag inåt och jag följer varje nyck. Oförstående för andra men för själens eget tyck. Det är hårt jobb att kriga med bilden som man har, men det är nödvändigt att stiga och att hålla lågan kvar.
Det är inte det att hjärtat är tomt, det är ryggsäcken som är full.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar