Hälsan

Känner mig mucho nöjd över mig själv som lyckas förnytterliga (inom t-rextår) mig själv och familjen genom att ersätta mindre nyttigt i matlagning.

t ex så görs våra pannkakor (hittills, strävar alltid mot bättre) såhär;

8 dl mjölk, vatten, havremjölk, vilken som!
4 ägg
2 dl havregryn (idag fiberrika)
2 dl mjöl
ett par matskedar vetekli
2 finrivna morötter

steker i några droppar olja varje pannkaka,
idag serverade jag med lättsockrade hemmagjorda hallon och grädde.

Ibland blandar jag ned rivna äpplen och kanel, det älskar kidsen! :-)

jag grundade med en halv avocado för att inte svulla pannkakor dessutom *2 poäng i himlen*

hoppade även över pastan till lunch! :-O det händer typ aldrig, även om jag skurit ned.
har även ersatt denne med bulgur i flertalet rätter.

Har tvingats tona ner träningen pga Olles jobb på bortaplan och kroppens skick... har blivit påverkad av pollen och stressen har gett mig afte (svåra munblåsor) så försöker att inte stressa upp mig över detta. Imorgon ska jag försöka träna lite... har tidigare tränat upp till varje dag och det är kanske lite mycket ändå :-/

Yogar lite när jag känner för det, det känns bra att fokusera lite mer inåt just nu.

En allmän rening av kroppen och lite lugn är nog vad som behövs.

Over and out.

TV

Apropå hög intensitet,  aggression/frustration (se förra inlägget)...

Fastnar inte sällan i zappningarna vid något trimselitramsigt typ husfruar/teen mom etc. Dvs program som tjänar på mycket drama. Man fastnar förmodligen från första början pga högljudda samtal och bristande relationer. Välbehag över andras misslyckande,  förhöjning av ens eget välfungerande liv, vi/dom blaha blaha. Ja det skiljer sig säkert inte mycket från övriga dispyter i samhället nämnvärt. Frågorna är stora eller små bara, men frustrationen lika illa!

Husfruarna försöker förstå varandra i sämsta sändningstid. Jag känner klumpen i maggropen för relationsgräl är rätt lika trots allt. Tv skapar en del ångest. Kommit på mig själv med en kamp mot dramat. Det blir ibland mycket, som om världen ramlar i  genom taket. Då blir det "Big bang theory" igen så hjärtat slår lagom snabbt.

Tidigare har man dragit viktiga vetenskapliga paralleller mellan våldsamma filmer och barns sociala beteende. Hur står det egentligen till med smutsiga draman och vuxnas beteende? Det skulle jag vilja veta. Jag hävdar att folk driver med programmen de själva blir påverkade av. Bråken påminner en om något, det kan riva i sår och röra i känslogrytan.

Dagens JA: 3 gigantiska tekoppar med kaffe och ipren vände denna tröööötta dag!

Dagens kräk i vällingen: Katter vs nya fåtöljer, 2-0

Högtryck

Trycket är här igen. Kanske inbillning men är det inte så att världen emellanåt hamnar i sådant hat och frustration att ventiler måste pysa, hatet rinna över och syndabockar tas?

Det här är inget försvarstal men jag undrar om dessa människor låter instinkter styra? De grabbar tag i sina närmsta och vill låsa in sig i en bunker. Där kan de finna skydd mot ondska i alla dess inbillade skepnader. Allt främmande, skrämmande därute. Hatet är en rädsla och rädslan ett barn som längtar efter trygghet.

Om de hade tagit sig tid att ta främlingen i hand och försöka förstå. Dom jagade inte för att förgöra, dom sprang i panik, dom följde våra steg i längtan efter fred.

Det är så många små bitar av världen att limma och så svårt att hindra havet från storm. Men tänk om vi kunde slopa kriget denna gång och gå direkt till förståelse förlåtelse och rannsakan.

Jag kan krama den rädde om han kramar nästa.

Rut hurtig

Viktnedgång NÖLL diet NÖLL

Självbehärskning =0.
MAAAAAT!!

Om ni i sommar undrar vem tjejen m kylskåpet är...

Känner mig helhurtig och fit tills jag möter spegeln i gymmet. (Kan nån ta ner den?) Men biffigare blir jag nog!

Mycket vetenskap och kritik rullar kring ämnet träning och diet. Man strävar efter så olika saker... efter 3 barn och snabb viktpendling bör man vara tacksam för att bukskinnet inte dinglar över byxkanten när man går kanske? Men det beror åter på målet...

Mitt mål handlar mest om kontroll.  Jag vantrivs när delar av ens kropp dallrar mycket eller känslan av att  allt inte "hänger med"... jag vill att min kropp är en enhet, en enda kropp där alla lemmar känns fasta och spänstiga när jag springer. Låga krav? :-) jag vill inte behöva köpa kläder a la speciale heller! Skönt att som för ett år sedan bara plocka ut sin storlek och hänga på.

Jag tror inte på dieter. Det känns ohållbart! En allmän förbättring av matföret och motion man gillar minst 2 ggr per vecka. Mindre portioner. Mindre fett. Mer protein. Mer grönt. Mer vatten. Vatten som måltidsdryck. Ja, så jobbar jag med förändring....

Vikten står ändå rätt stilla nu för mängden mat. MAAAAT! Amning gör en hungrig. Träning gör en hungrig. Trötthet gör en hungrig.

Längtar osunt mycket ned i vikt. Men lever inte osunt.

Mammorexia är denna gång inte total. Jag tränar. Och tränar. Och tränar. Och är snäll mot kropp. Matar. Klappar medhårs. Men är ändå inte helt frisk,  för jag längtar så efter en kropp jag inte har och kanske aldrig kommer få igen.

Nu stänger jag igen ytligheten för idag!

2014-05-08

Dagen då jag skulle testa att andas mig igenom allt...
Mest för att inget funkar mot trots och sömnbristen slår nya rekord,
jag orkar inte ta dusterna för tillfället. Jag startar hellre kuddkrig och
agerar 5 år gömd bakom soffan tills det lugnat ner sig.

Regler schmegler! Sitta vid datorn och uggla, utöva självuppfostran,
iiiiin och uuuuuuut...

Vad sas>? nääää skitsamma. Hantera konflikterna själva för jag dricker kaffe.

Jag kan klä er, mata er, rapa er, kissa er, allesammans! Pappa med om han vill.
Jag gör det per robot och drömmer om en drink på playan, avstänger från bekymren, anammar dimman på vägen mot ljuset.

Njutningen i att lägga något mjukt på golvet och ligga där, vara klätterställning, nära er men så långt borta.

Måndagssur blir iiiiiiiin och uuuut. Vem har energi att tjura>?

kl 10.20 har jag varit vaken i 5 timmar. Men vaknade en gång i soffan med dreglande mungipa. Kroppen tyngre än någonsin. Blybenen mot frukostbordet. Varje steg mot kaffe en evighet. Filtret på andra sidan köket(!)... nähe, det hade bytts plats av praktiska skäl... praktiskt! En halv skopa extra.

Men frågar någon om jag är lycklig svarar jag ja! Och jag ljuger inte för jag saknar inget... jag har allt i överflöd. Ni kan få lite av mig om ni saknar...

Anything to make you smile

Där bodde så mycket ilska och nu fylls jag mest med sorg
För dina ögon lyser inte som de brukade göra
när du såg på mig och klämde min hand hårt i sömnen

dina vingar skiftade färg, vem är du som landat framför mig?
Saknaden vrider mig av på mitten för saknaden är störst för den som är nära.
Vila hos mig och låt mig stanna tiden och backa bandet.
Inget vill förändra och min största rädsla ligger ändå långt fram,
att du ska vrida dig ur mitt grepp och inte titta tillbaka.

But no one(!) is ever gonna love you like i do...

(feat. Band of horses)

piip

Förväntan och förtvivlan
Kärlek kött och hat

Leende folkskygga ögon
Slå bort era billiga fingrar

 

Lakanet fångar min kropp...
Du ser bara framåt, så oskuldsfullt rak och ansträngt vit.

Dina vingar är öppna och sluts runt min kropp,  dom är skal mot din bomull.

Så slutar spelet och skalet slås sönder.