hakuna matata

jag lämnar min förflutna bakom mig.
nej jag ljuger, jag lämnar faktiskt inte min kropp och min själ.
men jag fram emot framåt, lastar av små väskor från bagaget och reser igen.
ser ni ljuset?
man kan ta sig an gamla problem med nya metoder,
det finns ett facit nu och jag törs lita på mig själv.

godnatt käglor, godmorgon sol.
hej hurra, adjö magknip.

separationen är mer ångest än vad ångesten någonsin igen får vara.
på listan kan jag pricka av självförakt.
jag kan pricka av förakt för självförakten.

jag behöver ingen guide för att bli religiös,
ingen avslutad hög utbildning för att vara proffesionell,
ingen perfekt kropp för att vara snygg,
ingen handhållning för att våga kasta mig ut.

men ändå vill jag tacka dig, för att du alltid ser mina bästa kvalitéer när jag har svårt att hitta dom själv.
för att du oftast känner mig bättre än vad jag själv gör.
för att jag har fått vara mer än mig själv när jag försökt att landa.
för att du accepterat mina krokiga vägar brevid dina raka.

hur kan du vara så säker?