önskeanekdot

varför kan jag inte få höra berättelsen om mitt lyckträffande liv?

jag vet att jag har mycket att vara lycklig över och ÄR lycklig över massor,
men jag vill få creds för´t bara!

mamma mutta stökar, sorterar och pedagogikar till förbannelse.
säg inte att jag är duktig, kalla mig lycklig.

vad duktig du var nu m, vad duktig du är, vad du KAN.
(du behöver inte kunna ett skvatt, du kan ligga som en pinne i sängen hela ditt
liv och ändå skänka mig glädje men jag önskar dig mer).

låt det inte smitta!

vad lycklig du är, och härlig, och glad.
jag är också härlig! och duktig... viktigt ord det där, duktig?
jag kan göra allt, jag gör väldigt mycket, men är jag mindre värd med fötterna på bordet
och en delicatoboll i handen? ja... för vem? för mig?

jag gillar att ha rent. men det är ju inte så stökigt.
men vem gör det om inte jag det? ingen, kan du stå ut med damm på toasitsen, tandkräm på kaklet och
tavlor som hänger snett? *morr* nej, ja, kanske?

ordning ger mig tillfredsställelse. för jag har ett så rörigt inre. där mina känslor och tankar blir kaos blir allt jag rör vid perfektion.

och om jag släpper perfektionen? återkommer...

dagens rätt: pastasallad till lunch. hemmagjord lasagne till middag. pastadeg from scratch! duktig... käften!