så maskfria går vi vidare mot ännu en tids lättnad...
är man två på samma bana är man bättre,
vi sliter inte åt olika håll eller gömmer oss bakom tysta fasader.
men så vassa ord som vi burit på får inte längre plats,
somliga ansträngningar är värda sitt pris.
det är så jävla svårt att bryta stoltheter och se verkligheten,
vi är såna barn egentligen, alla vi vuxna
reflektion om perception
brott och straff
ja, vi skulle fortfarande leva ihop även om barnen inte fanns.
vi är för envisa för att ge upp och tanken om drömmen om visionen
sitter så djupt rotad hos oss att vartenda motstånd ger oss djupare rötter.
ett slag mot korthuset och vi bygger upp det så mycket stadigare och större än förr
dagens dvd: kan inte rekommendera att se rädda willy 36 gånger, då börjar den kännas lite ljummen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar