stora kisslyckan

tänk så lite som kan vända en gammal sliten morsa... m, stora tjejen, har under en tid velat ha trosor och gå på toaletten. med en skittjatig mamma, efter att ha fastnat i toaletten och kissat ner golvet några gånger så trodde jag hon aldrig mer skulle vilja ha trosorna på. jodå, hon tog lika bestämt på sig trosorna idag och jag bytte till en pottstol som hon själv kunde sätta sig på. sen gnällde jag, tjatade jag och gjorde allting fel några gånger, till slut sa hon åt mig att gå ut och hon kom stunden senare ut och hävdade stolt att hon minsann hade kissat klart nu. jodå, längst ner i potten fanns en gul liten pöl (likaså några droppar på golvet och i byxorna) MEN stoltheten i mig visste inga gränser. kändes som hon bemästrat den stora konsten att gå på toaletten mot alla odds!

dock så har vi väl alla lärt oss att gå på toaletten förr eller senare och i gamla tider bar man väl inte på så mycket fakta om hur man skulle gå till väga. men ändå, 2 år och självlärd i princip.

barn bär hela ens hjärta i handen och kan med samma sak en gång göra en förtvivlad som göra en stolt och överlycklig.

oron och rädslan gör en ont med 1 barn men kan äta upp en helt med 2. jag kan inte längre ge dig allt du behöver mitt barn, inte precis när du önskar det i vart fall. när du ramlar och gråter och jag ammar, lagar mat och pratar i telefon samtidigt så får du ibland vänta. vet du ändå hur mycket jag önskat att jag bara kunde släppa hela livet och hålla om dig unge? och vet min nytillkomna att hans långa väntetider när allt ska göras och humöret är otåligt att jag ändå älskar honom och gör mitt bästa för att vi ska ha längre stunder av mys därefter?

mina begränsningar som förälder kommer aldrig sitta i min kärlek till barnen,
dom sitter i mitt huvud och i dom dagar då allt går fel.

om man hela tiden ifrågasätter sig själv och vill lära sig,
gör sitt yttersta för att ge barnen tid och tröst,
lägger den energi man utvinner på lek och skoj,
och alltid ser till att barnen får det bästa av en;

kan man verkligen då vara en så usel förälder som man ibland får för sig?

dagens kisslycka: vi ÄR faktiskt 2 om allt även om jag ibland känner mig så 1